Nyfiken på antroposofisk konstterapi?

Det finns olika inriktningar inom konstterapi. Utöver det tror jag att var och varannan konstnär, amatör eller professionell kan gå i god för att deras skapande kan ha en terapeutisk verkan. Kanske både för utövaren och betraktaren. Vad kännetecknar då den antroposofiska konstterapin? Här följer en liten inblick i den filosofiska kontexten.

Den antroposofiska konstterapin förhåller sig till fyra delar av det som utgör en människa. Den fysiska kroppen är en del. Den är uppbyggd av materia liksom allt annat i den materiella världen. Det fysiska, det formade, det förtätade i ett konstverk är uttryck för vår fysiska kropp.

Tätt sammanlänkad med kroppen finns den livskraft som genomsyrar den, som får den att leva, växa , förnyas och upprätthålla automatfunktioner som blodomlopp och andning. Vi har den gemensamt med både växter och djur. Det sammanbindande, rytmiska, vätskeartade i ett konstverk är uttryck för denna livskraft.

Det som ofta kallas själen innefattar här våra känslor, impulser och begär. Vi har den gemensam med andra djur. De starka uttrycken, de tydliga spår vi gjort på pappret eller i leran, det expressionistiska och det stämningsfulla är uttryck för det själsliga i ett konstverk.

Jaget innefattar enligt antroposofiskt synsätt det mentala och det andliga. Det är denna del som gör oss till människor. Den ger oss förmågan att tänka abstrakt, uttrycka vår individualitet och leva oss in i andra. Jaget ses som den friska, evigt existerande delen av oss. Det individuella i ett konstverk är ett uttryck för jaget.

Obalanser kan finnas på olika plan och uppvisas ibland i en annan del än där roten till problematiken finns. Därför kan vi i en konstterapeutisk process behöva börja ”underifrån” och bearbeta kropp och livskraft först.

Det finns olika tekniker, material och förhållningssätt utarbetade för de olika delar av vårt psyke vi vill inrikta oss på. Det kan vara att lösa upp något som är förstelnat eller krampartat; låta ett stagnerat område komma i rörelse: skapa form, struktur och sammanhang där kaos eller förvirring råder; hitta de uppbyggande krafterna efter utmattning eller att hitta sitt eget, unika, individuella uttryck.