Utställning på Axelhuset i Göteborg

Från 3-28 april hänger min utställning Mellan mörker och ljus i Axelhuset/Högsbo bibliotek i Göteborg.

Jag kommer att visa torrpastellmålningar och några akvareller på temat livets och årets rytm. Det blir också en liten samling kopplad till mitt arbete som konstterapeut.

Varmt välkommen!

Axelhuset ligger på Axel Dahlströms torg i Högsbo. Hit går spårvagn 1,2,7 och 8.

Öppettider:
måndag 10-19
tisdag 10-19
onsdag 10-17
torsdag 10-19
fredag 10-17
lördag 10-14
söndag stängt

Slöjan mellan världarna

Slöjan mellan den andliga världen och vår värld är som tunnast vid den här tiden, sägs det. De döda återvänder eller så besöker vi dem i tanken.

Den 31 oktober till 1 november infaller den keltiska, förkristna högtiden, Samhain, skördefesten som markerar sommarens slut och vinterhalvårets början. De dödas själar återvänder till sina hem under det här dygnet och de som dött reser till ”the otherworld”. (Källa: Encyclopedia Britannica)

Traditionen behölls efter att Irland kristnades och togs med när irländare emigrerade till Amerika på 1800-talet. Halloween uppstod ur de olika koloniserande invånarnas traditioner. Förutom den keltiska Samhain fanns andra europeiska högtider på samma tema.

Día de los muertos är en mexikansk högtid och tros vara en blandning av urfolkskulturernas skördefest och det katolska alla helgonafirandet. Dagen firas som regel den 2 november på ett glädjefyllt sätt då de döda återvänder för att äta, dricka och dansa med sina släktingar.

I Sverige firas Alla helgons dag den 5 november i år. (Den infaller som tidigast 31 oktober.) Det är en dag för alla de kristna helgon och martyrer som inte har egna dagar i almanackan. På söndag den 6 november är det Alla själars dag. Dagen då vi uppmärksammar de närstående som passerat över till den andliga världen. Många tänder ljus på gravar och kyrkor håller gudstjänst.

Halloween kom till Sverige under sent 1900-tal och har en kommersiell prägel som konkurrerar med Alla helgonahelgen. Men traditioner som liknar Halloween har naturligtvis funnits tidigare än så. Min morfar (född 1926 i Skåne) berättade att de karvade ur betor på ett liknande sätt som dagens lyktor av pumpor i hans barndom. Kanske en rest från gångna tiders traditioner?

Ett sätt att skapa mening och rytm i tillvaron är att uppmärksamma skiften i naturen och de dagar som historiskt firats för att påminna oss om något viktigt. Det är tid att, liksom naturen, efter att ha levt halva året i den yttre världen, vända uppmärksamheten inåt, till vår andliga kärna, till länken mellan den andliga värld vi – också – befinner oss i. Död och pånyttfödelse! Vad behöver dö för att lämna plats åt det ännu ofödda?

Att ta sig ett färgbad

När jag behöver en paus och längtar efter att måla kravlöst, börjar jag gärna med att ge mig själv ett färgbad. Jag blöter ett papper och målar vått-i-vått med en färg som kallar på mig. Helst använder jag ett ganska stort papper och lite bredare pensel så att jag kommer upp i en yta som går att insupa med alla sinnen. Jag badar ögonen i färg och andas in den i varje del av mitt medvetande.

Ofta är det någon blå-turkos-grön som vill komma fram. Det ger mig lugn och harmoni och en drömmande, svävande känsla, som himmel, hav eller de gröna nyanserna under vattenytan. Länge har jag varit riktigt törstig på en turkosgrön nyans som brukar ta lite tid att få fram med hjälp av preussisk blå och citrongult. Det är som att jag inte kan få nog av den färgen. Efter en stund kanske någon av de övriga färgerna börjar locka på min uppmärksamhet. De kalla nyanserna på pappret behöver prata med en liten del röd eller orange för att bilden ska bli intressant.

Min förkärlek för kalla färger har hängt med stora delar av livet. Även om jag numera gärna har kläder och inredning i varma färgtoner så behöver de vara rejält dämpade, jordiga, eller uppta en tillräckligt liten del av mitt synfält för att jag ska stå ut. Gråblå, blågrön och kall lila går däremot att bada i, vila i och insupa med hela själen. Där dessa färger finns i naturen brukar jag andas djupt och känna att jag är i mitt rätta element. Hav, sand, blåmusslor, västkustklippor eller berg i fjärran. Nog går det ihop med min något melankoliska läggning. Jag tycker mig också se att ”eldigare” människor har en förkärlek för rött eller gult.

Faktiskt har jag svårt för alltför klara och rena färger. De är liksom för starka och intensiva, som om de vore starkt ljus eller blinkande lampor som tar all uppmärksamhet och får mig att värja mig. Istället tilltalas jag av brutna färger, som dämpats genom att de innehåller en liten mängd av en helt annan färg. Exempelvis en droppe orange eller rött i en blå färg som gör den mild och drar den i riktning mot grått. Jag vet att andra människor kan fungera helt omvänt och behöva de lysande pigga färgerna som näring och livskraft.

Vilka färger ger dig påfyllning?

Färgernas språk del 2

Vilken färgkombination tilltalar dig mest och varför?
Många har en favoritfärg. Vi vet kanske inte alltid varför vi tilltalas mer av vissa färger än andra. Kanske speglar det vår personlighet. Färger har ju också en personlighet och med vissa är personkemin bättre än med andra.

Rött kan symbolisera kärlek och värme, blod, ilska, eller förknippas med julen. Blått får oss att tänka på himmel, hav och öppen rymd. Gult förknippas med solen, ljuset och kan vara mycket genomträngande. Att fylla ett helt papper med citrongult brukar upplevas alltför stickande, intensivt. Grönt ses ofta som livgivande och en symbol för växter och natur. Det ger balans och harmoni. Orange har både ljuset från det gula och värmen från det röda och kan bli mycket intensiv medan svagare nyanser kanske påminner oss om solnedgångar. Lila ses som högtidligt, andligt och återfinns bl.a. i kyrkliga sammanhang.

De flesta är kanske bekanta med färgcirkeln? Det finns flera varianter men den vanligaste i samband med målning består av grundfärgerna/primärfärgerna gult, rött och blått i en trekant och emellan dem sekundärfärgerna orange, grönt och lila. De sistnämnda blandas av de två primärfärgerna på vardera sida om. Gult och blått blir som bekant grönt; gult och rött blir orange och rött och blått blir lila.

För att få en färg att upplevas stark och lysande kan man omge den med den motsatta färgen i färgcirkeln. Dvs. de färger som ligger längst ifrån varandra och är som mest olika varandra framhäver varandra på samma sätt som svart och vitt kan sägas vara motsatser. Dessa motsatspar kallas komplementfärger och är: blått-orange, rött-grönt, gult-lila. Intill varandra ger de lyster men om man däremot blandar dem tar de ut varandra och blir brunt/grått. Att framhäva färger med dess komplementfärg fungerar likadant för exempelvis inredning och kläder. Tänk på en orange kudde i en blå soffa, eller en röd handväska till en grön klänning.

Tänker du på vilka färger du omger dig med och varför? Vilka kombinationer tilltalar dig? Vilka färger ”skär sig” eller passar inte ihop?

Färgernas språk del 1


Vilken bild tilltalar dig mest/minst och varför?

Om du undrar hur, börja med att föreställa dig ett rum målat i en intinsiv färg. Hur skulle det kännas att vistas i ett helt gult, rött eller blått rum?

På min lågstadieskola var korridorerna målade i en kraftfull och rätt mörk grön nyans. Det har nämligen framkommit att grönt har en lugnande inverkan på oss. Möjligen hade eleverna varit ännu stökigare om väggarna var röda istället, men för mig var just denna gröna en alltför intensiv färg som kändes lite kvävande. Jag visste inte då att man i waldorfskolor brukar måla klassrumsväggarna i olika färg beroende på elevernas ålder, med början i varma, rödaktiga toner för de yngsta, för att sedan följa regnbågen och avslutas med lila. Laserade väggar med tunna lager färg så att det vita under lyser igenom, ger färgen liv, andning och får den att skifta med ljuset. Säkert hade jag uppskattat detta mer än det kompakta gröna jag passerade dagligen. I efterhand kan jag se att även mina favoritfärger hade avspeglats på väggarna i en waldorfskola: rosa som sjuåring, grönt i elvaårsåldern och blått på högstadiet. Som tonåring målade jag mitt rum hemma blått istället.

Färg påverkar oss. När min konstterapiklass en gång var hembjuden till en gästlärare på middag, lade jag märke till en tavla som stod lutad mot en vägg i ateljén. Den var rätt stor och helt röd med skiftningar i. Jag sneglade på tavlan hela kvällen och kunde inte bestämma mig för om jag tilltalades av den eller tyckte den var motbjudande. Plötsligt berättade läraren om hur rött kan vara vackert och högtidligt (tänk på röda mattan eller kungliga röda mantlar) men när färgen blir tillräckligt intensiv så associeras den med aggressivitet istället. Tavlan i ateljén var en studie i hur mycket det gick att stegra det röda så att gränsen nåddes för där det varma, vackra övergick i det aggressiva. Det var p r e c i s detta jag hade upplevt utan att kunna sätta ord på!

Vad säger färgerna till oss? Har du funderat på hur du påverkas av olika färger? Vilka du tilltalas av och varför? Finns det någon du gillar eller ogillar?

Tanke känsla och vilja

Begreppen tanke, känsla och vilja är centrala inom antroposofiska terapiformer. Vi människor använder oss av dessa för att förhålla oss till omvärlden.

En tankebetonad person är intellektuell och analytiskt lagd. Våra tankar kan också dra iväg, löpa amok, bli till over thinking eller tvångstankar. Känslopräglade personer har god inlevelseförmåga och empati. När känslorna tar överhanden blir det känslostormar, berg- och dalbana och ångest. Viljebetonade personer är handlingskraftiga, praktiska och händiga. När viljan går till överdrift går vi genom livet som en bulldozer och handlar utan att tänka.

Olika konstterapeutiska tekniker finns beroende på om det är tanke, känsla eller vilja som vi vill stärka, nyansera och utveckla. Teckning är den teknik som starkast appelerar till tanken. Att förhålla sig till linjerna, genom spetsen på blyerts, kol, krita eller penna skapar uppmärksamhet och urskiljningsförmåga. Olika tekniker är bl.a. det exakta avbildandet, dynamisk teckning med pennan konstant i rörelse, perspektiv, geometri och skraffering.

Målning och färger är det som ligger närmast känslolivet. En vanlig teknik är vått-i-vått då man målar med upplöst färg på fuktigt papper. Genom akvarell/vattenfärg förhåller vi oss till det flytande elementet, låter rörligheten fortplanta sig till vårt inre samtidigt som vi lär oss förhålla oss till och behärska det. Om vi målar för torrt blir färgerna livlösa eller alltför fysiska. Är det för vått, rinner färgerna in i varandra på ett okontrollerat sätt utan att kunna bilda form. Magin ligger i att hitta vägen mellan dessa ytterligheter.

För att komma i kontakt med viljan och in i den egna kroppen så är modellering det mest ändamålsenliga. Genom att arbeta med den fysiska materian, bygga upp, ta ifrån, forma och omforma i det tredimensionella förhåller vi oss till vår egen konstitution och påverkar den. För en del ger modellering omedelbart energi, kraft och livslust. För andra tycks kanske materialet tungt och dränerande innan de hittar till sin egen inneboende kraft. Modellering är jordande, får oss att landa när tankar och känslor dragit iväg, gör oss närvarande och lär oss att handskas med det handgripliga.

Nyfiken på antroposofisk konstterapi?

Det finns olika inriktningar inom konstterapi. Utöver det tror jag att var och varannan konstnär, amatör eller professionell kan gå i god för att deras skapande kan ha en terapeutisk verkan. Kanske både för utövaren och betraktaren. Vad kännetecknar då den antroposofiska konstterapin? Här följer en liten inblick i den filosofiska kontexten.

Den antroposofiska konstterapin förhåller sig till fyra delar av det som utgör en människa. Den fysiska kroppen är en del. Den är uppbyggd av materia liksom allt annat i den materiella världen. Det fysiska, det formade, det förtätade i ett konstverk är uttryck för vår fysiska kropp.

Tätt sammanlänkad med kroppen finns den livskraft som genomsyrar den, som får den att leva, växa , förnyas och upprätthålla automatfunktioner som blodomlopp och andning. Vi har den gemensamt med både växter och djur. Det sammanbindande, rytmiska, vätskeartade i ett konstverk är uttryck för denna livskraft.

Det som ofta kallas själen innefattar här våra känslor, impulser och begär. Vi har den gemensam med andra djur. De starka uttrycken, de tydliga spår vi gjort på pappret eller i leran, det expressionistiska och det stämningsfulla är uttryck för det själsliga i ett konstverk.

Jaget innefattar enligt antroposofiskt synsätt det mentala och det andliga. Det är denna del som gör oss till människor. Den ger oss förmågan att tänka abstrakt, uttrycka vår individualitet och leva oss in i andra. Jaget ses som den friska, evigt existerande delen av oss. Det individuella i ett konstverk är ett uttryck för jaget.

Obalanser kan finnas på olika plan och uppvisas ibland i en annan del än där roten till problematiken finns. Därför kan vi i en konstterapeutisk process behöva börja ”underifrån” och bearbeta kropp och livskraft först.

Det finns olika tekniker, material och förhållningssätt utarbetade för de olika delar av vårt psyke vi vill inrikta oss på. Det kan vara att lösa upp något som är förstelnat eller krampartat; låta ett stagnerat område komma i rörelse: skapa form, struktur och sammanhang där kaos eller förvirring råder; hitta de uppbyggande krafterna efter utmattning eller att hitta sitt eget, unika, individuella uttryck.

Konsten är porten till känslolivet

Som människor har vi flera olika sätt att förhålla oss till omvärlden. Vi har en fysisk konstitution, ett känsloliv och en mental sfär. Den fysiska kroppen är svårast, men inte omöjlig att påverka. Känslor och tankar är flyktiga men kan som bekant ändå ”köra fast”. Vi har tusentals, eller snarare tiotusentals tankar varje dag men bara var tionde är ny. Tankarna påverkar våra känslor – och känslor påverkar våra tankar. Hur kan vi få in nya rörelser i tankar, känslor och kropp?

När ett problem uppstår är de flesta av oss vana vid att analysera det intellektuellt. Tänka, prata, kanske skriva om det för att öka förståelsen. När vi kör fast kan vi ta hjälp av samtalsterapi.

När våra problem är av medicinsk karaktär, eller härleds till den fysiska kroppen, uppsöker vi sjukvård som många gånger är oss utmärkt behjälpliga. Mediciner som intas, eller andra behandlingar, verkar ju helt utan vår intellektuella förståelse för dem.

I de fall då de mentala eller fysiska vägarna är otillräckliga erbjuder konstterapi en tredje väg: en direktport in i vårt känsloliv. Med konstnärliga uttrycksmedel kommer vi åt det emotionella planet. Inte sällan sker detta utan den intellektuella förståelsen eller den kroppsliga medvetenheten. Precis som i andra sammanhang kan vi behöva hjälp av en utbildad person, till exempel en konstterapeut.

Har du tänkt på hur du brukar komma i kontakt med dina känslor? Försöker du styra dem, lyssna på dem, undantrycka dem eller ta ansvar för dem?

Vad är hälsa?

Enligt världshälsoorganisationen (WHO) definieras hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Hur många av oss kan säga att detta stämmer in på oss?

En av mina lärare på konstterapiutbildningen sa, halvt på skämt och halvt på allvar: En människa som inte har en diagnos är inte tillräckligt undersökt.

Som konstterapeut ser jag det som att det är en förutsättning för hälsa och välbefinnande att komma i kontakt med sin skaparkraft, känna skaparglädje och få utlopp för sin kreativitet. Det kan se ut på många olika sätt. Någon är kreativ i köket, någon skriver, någon dansar, någon musicerar. Vi som inte konstant befinner oss i tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande kan behöva lite hjälp att hitta till den där inneboende skaparkraften. Ibland behövs det bara att komma till stillhet, ibland behöver problem röjas ur vägen eller blockeringar lösas upp först. Och ibland är det en lång och snårig väg med smärta som ska bearbetas och insikter som ska göras innan vi hittar den där sprudlande kärnan, kan få tag på en tråd och börja skapa utifrån oss själva, utan krav, utan press, utan prestation. Endast utifrån glädjen att finnas till och nyfikenheten på vad som kan komma härnäst.

Min konstterapeututbildning bygger på en antroposofisk världsbild. Utöver vikten av att komma i kontakt med den egna skaparkraften, sätta den i rörelse och därmed främja kroppens självläkande krafter så ses konst som läkande på ett både djupare och bredare sätt. Det konstnärliga utövandet kan både visa var i den mänskliga konstitutionen det finns obalans och med övande kan vi bearbeta obalansen, stärka det som är försvagat och dämpa det som håller på att ta över för att skapa jämvikt. Nya erfarenheter görs och kan sprida sig till fler områden i livet. Mer om detta i kommande inlägg.

Har du erfarenhet av att skapande ökar ditt välbefinnande? På vilket sätt?

Mindful målning

Jag har 1-2 lediga platser för dig/er som vill lära sig (eller fördjupa sig inom) skiktmålning, stärka medveten närvaro, uppleva färgernas olika kvaliteter och hur de påverkar oss samt dela din upplevelse i ett litet, tryggt sammanhang.

Skiktmålning är en meditativ, terapeutisk målningsteknik där mycket tunna skikt av akvarellfärg målas i lager på lager på ett uppspänt papper, medan motivet sakta framträder. Det tar flera timmar att göra en skiktmålning. Det strikta och avskalade i tekniken ger ett ramverk att vila i. Du lär dig bli vän med långsamheten i tekniken, att hitta din rytm, vara totalt uppmärksam och fokuserad samtidigt som du kanske hamnar i ett drömmande, avslappnat tillstånd. En meditation i färg helt enkelt! Det blir dessutom en erfarenhet att ta med till andra områden i livet.

Jag kommer att handleda, vägleda och demonstrera tekniken under sex träffar mellan vinter och vår. Vi förhåller oss till årstidens växlingar i skapandet. Med början i vinterns lugna, kyliga, blåtonade färger kommer vi att övergå till vårvinterns varmare toner, i gråskalor och bruna nyanser för att mynna ut i vårens späda men intensiva grönska. Allt material ingår och du kommer att få med dig en tavla du lagt ner din själ i.

  • 6 tillfällen
  • Fredagar kl 14-15:30 varannan vecka med start i mitten på januari
  • 2000 kr med möjlighet till delbetalning
  • Högsbo, Göteborg

För frågor och anmälan kontakta mig på:
lina@algehov.net
076-0519700

Mer om mig, om målning och konstterapi hittar du under övriga rubriker på sidan.

För att se exempel på skiktmålning, googla exempelvis: veil painting aquarelle